Dagen med stort D

Idag är dagen som vi har räknat ner till i ca 9 månader nu, idag är den dagen då vår son är beräknad att komma. Hela morgonen/förmiddagen så har jag fått massor med sms från vänner och bekanta som undrar om det hänt något än, och jag önskar sååå att jag hade kunnat säga att ”ja nu har det satt igång” eller ge något slags heads up på att han är på väg men icke. Tvärtom så tycker jag att bebis ankomst känns längre bort än någonsin och jag mår idag bättre fysiskt än vad jag gjort på flera veckor. Mina höfter som värkt som bara den på sistone är idag helt smärtfria, och likadant den smärtan och trycket som jag känt i bäckenet är idag som helt bortblåst. Lite tråkigt känns det då jag trott att han skulle komma tidigare, men idag har jag som sagt inga känningar alls på att det skulle vara på g. Börjar ju bli riktigt otålig nu kan jag säga och jag är visst inte den enda. Viktor tror att det kommer dra igång idag, när jag som minst anar det. Jag tror dock att han kommer ploppa på fredag den 4:e. Skulle vara så typiskt, jag har ju nämligen planerat för Viktors födelsedagsfirande då, men det kommer väl säkert bli så att han kommer då BARA FÖR ATT.

Förutom att jag har fått meddela typ alla jag känner om att det fortfarande inte har kommit någon bebis så har jag idag fått ett mys besök utav Hanna. Hon kom förbi en stund nu på dagen så har bara suttit kurade i soffan och myst/ pratat skit haha. Hennes besök gjorde min dag bättre i alla fall 😀 Tänkte egentligen skriva mer men Viktor kom precis hem från jobbet så vill passa på att umgås lite med han nu innan han ska iväg igen,  så jag tänkte att jag avslutar detta inlägget nu och skriver ett till senare idag istället. Puss och kram till er alla så länge! 🙂